På senare år har intresset för drönare växt, sakta men säkert. För oss vanliga människor finns olika modeller i olika prisklasser och kvalitén på de flesta räcker gott och väl för hemmabruk. Förutom möjligheten att filma fester och andra tillställningar har drönaren en egenskap som i andra sammanhang kan vara direkt nödvändiga och användbara.
Drönare är i korrekta termer en obemannad motordriven luftfarkost som oftast styrs via fjärrstyrning, men de finns även de drönare som flyger autonomt. Storleken kan självklart variera och de som används för hemmabruk väger normalt några hundra gram, till de drönare som väger tusentals kilo som egentligen körs som riktiga flygplan. Utseendet kan variera och det vi idag oftast syftar på när vi i dagligt tal pratar om drönare är de så kallade quadcopters, som påminner lite om en helikopter och har fyra horisontala rotorer.
Inom industrin finns många användningsmöjligheter för just drönare. Till skillnad från landgående robotar erbjuder drönare en annan form av mobilitet. Just nu jobbar bland annat Sky Eye Innovations med att kombinera drönare och värmekameror för att drönaren ska kunna hjälpa oss i avvägningen av osäkra situationer. Dock krävs det mycket arbete med att skapa en tålig hårdvara som kan utså en tuff miljö och att använda sig av radiofrekvens istället för wifi gör det möjligt att verka på platser med otillräcklig infrastruktur, i öknen exempelvis.
Det finns många industrier och branscher som skulle kunna dra nytta av drönare. Ett exempel på dessa är gruvbranschen där man nu forskar på att försöka utveckla autonoma drönare som ska kunna säkra gruvområdet och på så vis bidra till en tryggare arbetsmiljö. Exempelvis ska de kunna inspektera nysprängda utrymmen innan fjärrstyrka hjullastare och andra fordon ska skickas in. Det finns två saker som är grundläggande när det kommer till att använda drönare i officiellt syfte. Och det är att veta var drönaren befinner sig samt att kunna samla in pålitlig information.
Ett av problemen just nu är att med säkerhet veta var i bergrummet som drönaren befinner sig, något som man räknar med att lösa med hjälp av utsatta sensorer. Genom att utrusta drönaren med två kameror skapar man ett stereoseende och fördelen med en autonom drönare är att den kommer att kunna återge en jämnare och pålitligare avläsning av bergrummen än en fjärrstyrd drönare.
Utvecklingen med drönare har gått snabbt från dess att den blev allmänt populär för bara några år sedan. Men fortfarande finns mycket att forska kring och utveckla och vi är många som anser att utvecklingen av drönare precis bara har börjat.
